Det är höst på riktigt nu. Gatlyktorna tänds tidigare för varje dag och jag tänker varje morgon att jag måste laga det trasiga baklyset på cykeln. Om kvällarna, runt halv sju sådär lyser det dunkelblått utanför fönstrena och vi tänder i tanken alla de stearinljus vi inte har. Om en tid är alla trädkroppar kala och allt det röda, gula och senare bruna ligger på marken i högar. Virvlar. Det är kallt på cykeln, men jag cyklar ändå för att det är skönt. Det rensar alla tankar. Jag minns en dikt av Öijer, Ishjärtat, och tänker att den stämmer överens med mycket nu. Men jag minns inte allt och Öijer ligger nerbäddad i en låda tillsammans med alla andra vackra ord så jag kan inte läsa den i sin helhet. Det blåser rakt genom huden och jag fryser. I dubbla raggsockor kryper jag ner under täcket och klamrar mig fast, gömmer mig mellan lakan och kärleksvarm rygg. Jag hör honom nynna på Höstsången och först då kan jag somna.(Texten är ackompanjerad av gamla analoga höstbilder tagna 2003-2005 av mig med gammelfarfars gamla kamera.)
5 kommentarer:
hej du
du skriver så vackert. riktigt känner hösten, det luktar löv och blöt asfalt.
ska leta reda på den dikten, kanske hittar jag den.
är den fin, din höst? hur går packandet?
kramar
Fint. Ja det är verkligen höst och det luktar fräscht av kylan på morgonen. Och det luktar inte vinter i luften än. Hoppas den väntar lite till med att komma. Lycka till med all packning och planering. Du får komma hem till mig så tänder vi ljus.
Hösten ryms i din text och dina bilder. Den är så särskilld den årstiden.
Idag var det bara 2 grader då jag steg upp... hoppas det dröjer ännu lite till innan minusgrader, men då ska du inte cykla hoppas jag.
hej. det er så fine billeder her hos dig! virkelig fint.
/sophie
sarapirat: tack fina du! :) leta upp dikten du! den är fin! älskar bruno k. öijer. men tranströmer e ju åxå bra, har inte läst så mycket av honom, men av det jag läst är min favoritdikt storm. min höst är fin men intensiv och arbetsam och en aning vemodig. packandet går enligt planering och det ekar i lägenheten mer och mer för varje dag... Kramar på dej!
ck: tack! tycker också vintern kan dröja, men om jag får välja så hellre snö än blöt kall lera. jag tänder mer än gärna ljus hemma hos dej! och går också gärna en promenad, vi kan väl höras!? Kram
miriam: ja, jag känner mej väldigt höstig inombords. ska cykla tills vi flyttar och jag kan börja gå till jobbet så slipper jag kostnaden med ett sl-kort! så e iaf planen, får se om den håller! Kram
Sophie: Hej! Tack så mycket, nu blev jag glad! Det är alltid kul med nya läsare och jag hoppas att du vill komma tillbaka hit flera gånger! Kikade in hos dej med och du har också väldigt konstnärliga och talande bilder som säger en mycket. Ha det gott! Många kramar
Skicka en kommentar