Sicilien 12-26/7

Nu har vi varit hemma i 24 timmar. Sicilien har varit helt underbart och ni får följa med på resan! Här är vår strand i Letojanni. Man kan säga att vi under stora delar av resan bodde här.
Färgglada parasoll. Fast vi körde hardcore och var utan.
Ett av Letojannis färgglada hus. I det fanns bland annat en pizzeria och en gelateria. Ojoj vad vi har ätit mycket god glass! Och pizza med för den delen. Min favoritglass är utan tvekan citronsorbeten. Och pizza med aubergine slår det mesta.
Bada, bada i stora vågor. Fast både jag och A blev brända av maneter. Det var inte det skönaste vi varit med om.
Min fina A på stranden.
Mera bad.
Ibland åkte vi upp till den fantastiskt belägna bergsstaden Taormina. Det är en av de vackraste, mest romantiska städerna jag någonsin besökt.
Allra vackraste A uppe vid kyrkan. Här råkade vi av en slump komma förbi torget just när de hade en konsert. Det var väldigt vackert och stämningsfullt.
Jag var glad!
Vi har haft så himla roligt ihop, A är världens bästa reskompis!
En dag åkte vi till Siracusa och tittade på en grekisk amfiteater som byggdes 400 år före Kristus. Den var helt magnifik och jag får rysningar bara jag tänker på hur många människor genom tiderna som besökt amfiteatern. Guiden berättade att man förr i tiden uppförde stora grekiska dramer vid teatern och man höll på en hel dag. Från soluppgång till solnedgång och gärna tragedier.
Här är den romerska amfiteatern som inte är lika gammal som den grekiska, men trots det mer förstörd. Det var för att den lades under jord och det var ett samhälle ovanpå. Inte förrän på 1800-talet började man gräva fram resterna av den gamla teatern.Det här fotot har jag förresten tagit genom mina solglasögon!
Och här är domkyrkan i Siracusa som ligger ute på halvön Ortigia som är Siracusas gamla stadsdel. Vi besökte även Sankta Lucias kyrka och fick se en del av hennes överarm som ligger sparad bakom glas.
Det växer mängder av citroner på Sicilien. 90% av alla citroner som produceras i Italien är från Sicilien. Det växer även otroliga mängder apelsiner.
Fikon finns det också gott om. Fast jag tycker inte att det är lika gott som citron. Men de är vackra att se på och så luktar de så gott!
Det här är Isola Bella som dels är en strand i Mazzaro som ligger nedanför bergsstaden Taormina och dels är en liten ö som är ett naturreservat. Det går en smal, smal strandremsa från den stora stranden ut till ön. Väldigt vackert var det, men såklart som så mycket annat i Italien, så kostar det att gå ända upp på ön så vi skippade det.
För att komma ner och bada vid Isola Bella fick man ta en sådan här linbana från Taormina. Det var superhäftigt att åka i de små hytterna för man var så otroligt högt uppe och så åkte linbanan rätt så fort också så man fick allt lite Gröna Lund känsla!
Nu är vi i Taormina igen, där spelade Lou Reed en kväll, men tyvärr var det utsålt så vi kunde tråkigt nog inte gå. Istället firade vi A:s födelsedag, han fyllde 28!
Här är nattvyn från Taormina över grannstaden Giardini-Naxos.
Födelsedagsbarnet! Jag bjöd honom på fin restaurang och dagen till ära tog vi en stor tallrik med olika friterade fiskar och skaldjur som vi delade på, så gott!
En annan dag åte vi upp till den största vulkanen i hela Europa, Etna! Här är vi uppe på 2100 meter och det blåste något kolossalt. Utsikten var milsvid och helt fantastisk! Vi såg långt, långt borta, ända till staden Catania där vi landade tio dagar tidigare. Det ni ser på bilden är en krater som bildades 1986. Själva står vi uppe på kanten till en annan krater som bildades 2001. Otroligt tufft!
Det var som att vandra omkring i ett månlandskap. Eller som jag tror att det känns. Månen har jag inte besökt än. Allt var svart och fyllt av spröda, glittrande, svarta lavastenar. Jag plockade en hel påse full och tog med hem! När vi åkte hem från Etna var fötterna helt svarta av sot från lavan!
Vi var ofta ute på kvällarna och bara gick längs strandpromenaden eller satt och läste på stranden. Det var ett sådant fantastiskt ljus.
Vår fina, fina strand!
Tack A för den här resan. Du är den bästa jag vet!

Vi har varit totalt bortkopplade från världen för att vi ville det och inte läst en endaste nyhet. Att komma hem var som att bli slagen i ansiktet. Den fruktansvärda tragedin i Norge går inte att ta in. All min kärlek och omtanke går till alla i Norge som mist någon. Det goda vinner alltid i slutet.

Gärdet

Här får ni se några bilder från min och C:s plåtning på Gärdet, en helt magisk kväll.Det var liksom något i luften. Likt yra, höga teletubbies studsflög vi fram över Gärdets gröna ytor.
Synd att man bara får smaka på flygkänslan någon millisekund innan gravitationen drar en tillbaka till verkligheten...
Vi ömsom flög, ömsom vilade, kanske sov...
Det var som att mitt hår egentligen var en eld som bara väntade på att få sprida sig i gräset!
Apropå teletubbies, det var verkligen som att vi studsade fram i teletubbieland. Helt plötsligt dök det upp stora färgglada bubblor lite här och var på ängen. Jag har aldrig sett luftballonger på väg att lyfta förut. Otroligt mäktigt!
Man var tvungen att lägga sig ner och bara fascinerat studera "uppblåsningen" av de gigantiska ballongerna. Och så elden. Elden. Hur kan det fungera egentligen?
C prövade vingarna en sista gång, tänkte flyga ikapp den stora rosa bubblan, men landade bredvid mig istället. Min fina lillasyster.Puss min vackra.
Hubbabubba!
Vi drog fram discobollarna, det var som att hela Gärdet bubblade och pyrde. Det var så varmt, så mycket svettigt disco.
Vi vinkade adjö till de sista bubbelballongerna och undrade var de skulle landa. Vi gick hem när solen försvann bakom trädtopparna och konstaterade att det där med gravitation är så himla coolt.

Sommar!

Det är så varmt och jag är så glad för det! Äntligen riktig sommar! Jag har köpt mig en knytblus och mörkblåa jeansshorts och vinden fladdrar i håret när jag cyklar till jobbet! Imorgon jobbar jag sista dagen innan jag går på en 4 veckor lång semester! Det känns otroligt skönt för jag är rätt sliten i kroppen. Den här veckan har dock varit väldigt fin. Jag och min kollega N har jobbat med 5-6 barn. Varje dag har vi gjort en utflykt och ätit god picnicmat, det har varit så mysigt. Vi har badat nästan varje dag och sprungit genom vattenspridaren, vi har grillat korv, ätit glass och lagat smoothie. Vi har verkligen fått kvalitetstid med barnen. Vi hinner diskutera, samtala. Vi sitter nära, nära varandra. Jag har lärt den äldsta hur man knyter vänskapsarmband och hon blev som besatt. Vi satt tillsammans och knöt och pratade om viktiga saker som t.ex. hur livet kom till, om hur det kommer bli i skolan, om saker vi önskade att vi skulle våga, men inte vågar och om alla saker vi vågar och är stolta över. De lite yngre barnen funderade och diskuterade vad som är värst, en skurk eller en tjuv? Och det ni, det kan man faktiskt fundera på! Den allra yngsta var glad över att hon vågade gå genom vattenspridaren och blöta håret! Glada, fina barn!
Ikväll ska jag på en liten photoshoot med C! Ska bli grymt kul, det var längesen jag verkligen körde en seriös plåtning. Nu hoppas jag på en fin solnedgång över Gärdet bara! Återkommer med fotoresultat ifall det blir några bra bilder. Tills dess får ni ta och njuta av min fina sommarbukett! Puss på er!

Man var bland molnen

Det var sådär spegelblankt på sjön den där kvällen klockan åtta och du sa att kanske finns det en annan värld fast tvärtom därunder.

Ser du någonting sa han däruppe när jag kikade ner bland molnen och det gjorde jag. Jag såg fåglar som flög därnere, jag såg träd med små ljusgröna löv som vajade i vinden. Jag såg svagt rosa blommor och det luktade drömmar. Vaniljdrömmar. Jag såg mig själv också, fast det var ändå inte jag. Och där bakom skymtade jag dig.

Man var bland molnen den kvällen, med huvudet nerkört rätt i de virvlande, vita, mjuka tussarna. Jag ville aldrig mer komma upp. Men alldeles för snabbt väcktes jag ur min barfotapromenad i den parallella världen. För du kastade en sten, en liten bara, men den spräckte hela molntäcket, det blev ringar, som årsringar. Kanske hade jag drömt allt? Kanske hade det gått flera år?

Fast när du tog min hand och vi gick därifrån droppade håret och det kan ha varit vatten, men jag viskade i ditt öra att det nog var smälta vaniljdoftande moln. Och du sa att du nog kunde tro mig, i alla fall lite. Sen sprang vi ikapp längs stigarna och det var moln ovanför oss nu.

Man var bland molnen?

( Titeln är tagen från Anna Järvinens platta med samma namn.

Texten är bara jag och de fantastiska bilderna har A tagit.)

Mera midsommar!

Jag måste visa er lite mer midsommarbilder! Det här är min lillasyster M:s bilder som hon skickade till mig och jag tyckte om dem så mycket att jag ville visa er också. Särskilt den på morfar. Min morfar ser ut som en finurlig liten pojke. Han är så himla söt och han har alltid varit den som kan allt. När jag var liten var det med morfar jag badade, åkte skridskor, åkte bil, semestrade på Öland, spelade krocket och blev körd i skottkärra! Det är helt fantastiskt att jag har fått ha kvar min morfar så länge, snart fyller han 92!
Här sitter jag och M och binder kransar. Jag har aldrig gillat att fira midsommar särskilt mycket, inte ens när jag var liten, men något jag alltid gillat är att binda kransar!
Här hade jag antingen hittat en väldigt intressant snigel som gick promenad på rabarberna eller så funderade jag över rabarberkrämsreceptet. Man vet inte så noga, men man kan konstatera att jag fokuserade för fullt ;)
Kransat och klart!
Min allra bästa A som dagen till ära fotade både analogt och digitalt!
Finaste mamma!
Stiligaste pappa!
Och på besök i krusbärsland i den vackraste av vackra trädgårdar.